Den rena arten H. orientalis är ursprunget, genom urval eller hybridisering, till alla de färgranna sorter som vi i dagligt tal kallar för orientalis. Det korrekta namnet för dessa nya sorter är emellertid H. x hybridus. Vi bör åtminstone säga ’orientalis hybrider’ för att inte förväxla dem med den rena arten.
Arten har relativt stora lätt nickande blommor och ett kraftigt bladverk.
H. orientalis uppträder i tre underarter, ssp. orientalis som är cremevit till grön med ett utbredningsområde från nordvästra Turkiet till östra Grekland, längs Svarta havskusten in i västra Kaukasusbergen. Underarten ssp. abchasicus som har rödvioletta blommor, stundtals med prickar, växer i västra Kaukasusbergen och ssp. guttatus med ljusa blommor och rödvioletta prickar växer i centrala och östra delarna av Kaukasusbergen.
H. orientalis är lättodlad och kan trivas i de flesta förhållanden där det inte är allt för fuktigt eller torrt. Den är härdig i skyddade platser långt upp i landet.
